Category Archives: Rwanda

Kagame signed US$100M to develop special economic zones. What will he do ?

Kagame Signed US$100 Million Indian Loan To Build Special Economic Zones

General Paul Kagame is into large loans to build large projects in the capital city, Kigali. Kagame just acquired another mega loan as indicated by his Presidential Order No 51/01 of May 20, 2019. Kagame’s decree ratified the loan agreement between his regime and the government of India via the Export-Import Bank of India. The loan amount is US$100 million. The purpose of the loan is to develop ”two special economic zones and the expansion of the Kigali Special Economic Zone”. The loan period is 25 years; repayment begins in 5 years from now.

Contractors restricted to Indian companies

According to the loan agreement, ”the bidding should be restricted to Indian companies registered in India and or incorporated under any law in force in India.”

What kind of economic zones are built by US$100 million?

Kigali Special Economic Zone

Special economic zones (SEZs) are typically packages of strong incentives aimed at attracting foreign direct investments. SEZs provide infrastructure, such as land and access to utilities including water and electricity. Other facilities provided in SEZs may include prefabricated factory units and warehouses.

My question is — what kind of infrastructure is Kagame building in his SEZs to warrant a US$100 million loan?

Will the Indian companies, perhaps, build a power plant to supply the badly needed electricity? Otherwise, it is hard to imagine how prefabricated factory units and warehouses can cost that much money. And, has the existing Kigali’s SEZ attracted any serious foreign direct investment before blindly sinking in US$100 million?As always, Kagame’s Rwanda is unfathomable.

Source : Himbara

Le 05 juin 1994: l’Église Catholique Rwandaise décapitée. Que s’est-il passé à Gakurazo ?

RWANDA: LA NUIT DE LONGS COUTEAUX

Gakurazo : 5 Juin 1994

De l’assassinat des évêques rwandais et d’autres ecclésiastiques à Gakurazo, le dimanche 5 juin 1994

Abbé Vénuste LINGUYENEZA
Waterloo, 2 décembre 1999

Je m’en vais raconter les événements qui ont trait à l’assassinat des évêques Vincent NSENGIYUMVA, archevêque de Kigali, Joseph RUZINDANA, évêque de Byumba et Thaddée NSENGIYUMVA, évêque de Kabgayi et président de la conférence épiscopale, avec 9 prêtres ainsi que le Supérieur Général des Frères Joséphites, Jean Baptiste NSINGA. Les prêtres assassinés sont tous du diocèse de Kabgayi sauf l’Abbé Denis MUTABAZI du diocèse de Nyundo: il avait fui Nyundo où il avait reçu une vilaine blessure d’un coup de lance dans la main (droite si je me rappelle bien) et le malheureux avait cru avoir échappé à la mort. Il s’agit de Monseigneur Jean Marie Vianney RWABILINDA, vicaire général; Monseigneur Innocent GASABWOYA, ancien vicaire général; les Abbés Emmanuel UWIMANA, recteur du petit séminaire, Sylvestre NDABERETSE, économe général, Bernard NTAMUGABUMWE, représentant préfectoral de l’enseignement catholique, François Xavier MULIGO, curé de la cathédrale, avec ses vicaires Alfred KAYIBANDA et Fidèle GAHONZIRE(ce dernier étant en même temps aumônier de l’hôpital). C’est donc pratiquement tout le staff du diocèse de Kabgayi qui a été ainsi décapité.

J’en fais le récit parce que témoin, parce que de fausses ou incomplètes relations circulent, parce qu’on ne demande pas aux témoins ce qui s’est réellement passé (même l’épiscopat rwandais, jusqu’à ce jour, ne m’en a jamais demandé le récit) et parce que, même les études les plus récentes, donnent toujours, des faits, la version du Front Patriotique Rwandais (F.P.R.). Et pourtant beaucoup de témoins sont encore en vie qui pourraient en faire chacun sa relation: le recoupement de ces différents témoignages donnerait un récit le plus complet et le plus fiable possible. On pourrait même retrouver les noms des responsables militaires du site de Kabgayi, qui sont vraisemblablement les responsables de cet assassinat prémédité, faut-il le souligner.

D’entrée de jeu, j’atteste que les évêques savaient plus ou moins ce qui les attendait, mais ils ont refusé de fuir. Ils en avaient discuté avant avec tous les prêtres responsables des communautés de Kabgayi.

Le F.P.R. arrive le jeudi 2 juin 1994. Tout le site de Kabgayi tombe en leurs mains avec la fin de la matinée. Tout Kabgayi, c’est-à-dire jusqu’au garage du diocèse: toutes les propriétés du diocèse avec l’hôpital, les écoles, les ateliers, le grand séminaire de philosophie et les résidences du personnel.

Comme toujours le F.P.R. arrive un peu avant les heures du repas. C’est ainsi qu’ils sont arrivés à l’évêché entre 11h et midi; l’infiltration datait déjà de plusieurs jours, si ce n’est de plusieurs semaines. Ils ont cherché les évêques et spécialement l’archevêque de Kigali; celui-ci fêtait précisément l’anniversaire d’ordination épiscopale, puisqu’il a été ordonné le 2 juin 1974; on avait donc préparé un bon repas de circonstance, mais ceux qui s’en sont régalés n’étaient pas invités!

Les soldats du F.P.R. ont regroupé, devant la cathédrale, les trois évêques avec Mgr Gasabwoya, Mgr Rwabilinda, l’Abbé Muligo, le Frère Nsinga et plus tard l’Abbé Uwimana. On va garder tout le groupe là sous le soleil jusque vers 15h quand on les descend sur la route devant l’école des infirmières. Aux alentours de 19h, les militaires les remontent à l’évêché pour qu’ils prennent quelques effets personnels. Les soldats en profitent pour ramasser tous les prêtres qui se trouvaient à Kabgayi (à l’exception de ceux qui se trouvaient encore au Philosophicum). Trois jeunes filles tiennent à accompagner et à rester avec le groupe, bien que les soldats feront tout pour les éloigner. Ils leur proposaient par exemple, d’aller se mettre à l’abri, mais elles refusaient. Vers 3 h du matin du vendredi, on conduisit tout le groupe en voiture à Ruhango à une quinzaine de kilomètres; on les garda chez un particulier près de la maison communale. Dans la pièce d’à coté, d’autres prisonniers étaient ligotés à la manière F.P.R. qui va les passer par les armes tôt dans la matinée. Les évêques vont rester là avec les prêtres jusqu’au matin du dimanche 5 juin.

Le dimanche 5 juin dans la matinée, on conduit tout le groupe au noviciat des Frères Joséphites. Le curé de Byimana a la surprise de les voir là quand il va célébrer la messe dominicale pour les frères, les religieuses et les fidèles réfugiés là-bas: le Frère Vivens était venu lui demander de faire la messe parce qu’il n’y avait pas de prêtre et il concélébrera avec le groupe qui venait de Ruhango. Ce sera leur dernière messe puisqu’ils seront assassinés dans la soirée du même jour vers 19h. Est-ce une coïncidence que c’était la Fête-Dieu, appelée aussi Fête du Précieux Sang?

Il faut dire qu’entre-temps les militaires devaient attendre des ordres d’en-haut. Tout comme ils avaient voulu rassembler en un même lieu tous les responsables des communautés de Kabgayi. C’est ainsi que là où j’étais à Byimana, avec quatre autres confrères (le préfet des études de philosophât et les prêtres de la paroisse de Byimana), et avec la secrétaire de l’évêché, on est venu vendredi 3 juin au matin, nous dire que bientôt un véhicule viendrait nous emmener rejoindre les autres “banyakiliziya” (néologisme arrivé au Rwanda avec le F.P.R. pour dire “les gens de l’Eglise”). Celui qui nous a ordonné de nous préparer à partir, convoyait une camionnette qui emmenait les Sœurs Benebikira de Byimana ; pour des raisons que j’ignore on n’est pas venu nous embarquer. Y aurait-il eu divergences au sein du F.P.R., car même si le sort des évêques était déjà scellé, il n’en était pas de même pour tous les prêtres qui étaient avec eux et dont certains étaient tutsi. Finalement, les militaires tireront sur le groupe sans distinction.

J’étais donc à Byimana paroisse. En effectuant un flash-back, je me suis rendu compte que la tension était montée chez le militaires ce dimanche-là. Nous subissions une perquisition presque toutes les heures, et chaque fois la hargne était plus visible. Spécialement dans l’après-midi de ce dimanche, deux militaires ont failli même nous tuer; ils ont prétendu que ce qui les retenait, c’est que leur armé ne tue pas les prêtres, ce que nous avons cru à l’instant, sans savoir ce qui se tramait, et sans savoir à ce moment-là, que tous prêtres du diocèse de Byumba qui étaient sur place en avril 1994, avaient été exterminés sans en laisser échapper un seul. Les militaires qui nous ont malmenés cet après-midi, cherchaient à justifier leur colère par les accusations devenues habituelles selon lesquelles l’Eglise n’a pas protégé les Tutsi (et pourtant à Kabgayi, le personnel et les infrastructures du diocèse ont pu sauver plus ou moins 30.000 personnes) ; ils ont même accusé l’évêque de Kabgayi (qu’ils confondaient tout le temps avec l’archevêque de Kigali et le traitaient de “cya gikaridinali”, c’est-à-dire le gros cardinal) d’avoir chez lui un immense dépôt d’armes. Visiblement ils cherchaient à forger une culpabilité qui justifierait le massacre qui se préparait.

L’assassinat s’est fait comme partout ailleurs où le F.P.R. a tiré sur les gens: on réunit tout le monde soi-disant pour parler sécurité, puis brusquement on ouvre le feu. C’est ce qui s’est passé avec les évêques et le groupe qui était avec eux. Vers 19h, on les a réunis au réfectoire des Frères Joséphites pour parler de leur séjour et de leur sécurité, leur a-t-on dit. Les militaires se sont énervés quand ils ne voyaient pas arriver l’archevêque (qui était à la chapelle) : on est allé le quérir illico presto. Entre-temps, le chef de poste s’est éclipsé avec ses subordonnées qui jusque-là étaient restés assis à l’écart. Puis des militaires enragés ont fait irruption dans la salle en demandant ce que les “femmes” faisaient là: il s’agit des trois demoiselles qui avaient accompagné les ecclésiastiques depuis Kabgayi et qui s’était obstinées à entrer et à rester avec les religieux au réfectoire alors que les militaires avaient voulu les éloigner en leur disant que la réunion ne les concernait pas ; elles ont été séparées du groupe et jetées dans un coin avec violence ; deux sont restées sur place, littéralement pétrifiées et elles ont assisté à toute la scène quand on a tiré sur tout le monde. La troisième fille s’est échappée avec le seul prêtre rescapé du massacre : ils ont réussi à s’échapper par la porte du fond du réfectoire, une autre que celle par laquelle étaient entrés les militaires. Ils ont couru vers la ferme des frères; ils se sont cachés quelques minutes, puis quand on les a retrouvés, on ne leur a rien fait: l’orage était passé.

On a donc tiré sur les évêques et leur groupe vers 19h-20h. Vers minuit, les militaires rassemblèrent les religieux, les religieuses et tous ceux qui étaient chez les frères Joséphites. De force, tout le monde devait aller regarder les corps des victimes. Ceux qui étaient près de la porte comme Sylvestre NDABERETSE, étaient réduits à de véritables passoires. Toutes les victimes étaient allongées et avaient reçu le coup de grâce, une balle dans la tête: RWABILINDA et GAHONZIRE avaient même les yeux crevés. Un seul était resté assis dans son fauteuil et n’avait pas reçu le coup de grâce: l’évêque de Kabgayi avec sa carrure large, a reçu peut-être toute la première rafale et a dû mourir sur le coup.

Avec les ecclésiastiques, sont morts deux jeunes gens qui étaient restés sans rien savoir du danger qui les guettait. Et l’on s’étonne de la présence du Supérieur Général des Frères Joséphites parmi les victimes. Car les frères avaient su ce qui se tramait et lui-même devait le savoir, mais il est resté volontairement, peut-être parce qu’il pensait qu’on allait tuer l’un ou l’autre, et pas tout le monde. Le Frère Balthazar, maître des novices (hutu, burundais par surcroît) avait essayé de sauver quelques prêtres; il avait inventé un stratagème pour les avertir de l’imminence de l’assassinat: il les faisait sortir un à un soi-disant pour leur montrer leurs chambres; mais quand il a vu que celui qu’il venait d’avertir retournait obstinément dans le groupe, il y a renoncé. On l’a lui-même assassiné quelques semaines après à Kinazi, tout comme le Frère Vivens, neveu de Monseigneur KALIBUSHI. La plupart des autres frères Joséphites présents à Gakurazo en cette nuit du massacre, ont, comme par hasard, rejoint l’armée du F.P.R. la semaine qui a suivi.

Le matin du lundi 6 juin, les militaires du FPR accompagnent le seul prêtre rescapé pour nous annoncer la terrible nouvelle, dans la version qui sera désormais officielle: des jeunes écervelés ont commis la bavure, parce qu’ils auraient trouvé leur famille décimée alors que l’Eglise n’a rien fait pour empêcher les tueries.

Nous sommes atterrés et nous pensons que notre tour viendra bientôt. En début d’après-midi, nous prenons notre courage à deux mains pour aller voir les corps des victimes: ils ont été déplacés dans une autre salle et le réfectoire a été lavé; il n’y a plus de traces, sauf l’odeur forte et caractéristique du sang, ainsi que les impacts des balles, des nombreuses balles, dans les murs. Ce sont les Sœurs de Sainte Marthe (de Kabgayi) et celles du Foyer de Charité (Remera-Ruhondo) qui ont lavé les corps et les ont placés côte à côte sur des nattes et des tapis. Tous les visages ont été couverts.

Quand nous demandons à ensevelir les corps, l’on nous dit que justement des officiers voulaient arranger cela avec nous. On m’a dit plus tard qu’il y avait trois colonels dans le groupe. Nous faisons une réunion avec eux. Nous leur faisons trois propositions qu’ils rejettent l’une après l’autre. Heureusement d’ailleurs. La première était que chaque évêque devait être enseveli dans sa cathédrale, que ce serait possible certainement pour ceux de Byumba et Kabgayi puisque c’était en zone F.P.R., tandis que l’archevêque de Kigali pouvait être confié à la MINUAR ou à la Croix-Rouge pour être enterré à Kigali. Niet. Heureusement, car on ne sait jamais ce que seraient devenus les corps, tandis que maintenant c’est sûr qu’ils ont été enterrés, ce sont eux qui gisent dans la cathédrale de Kabgayi et ils ont eu une belle messe concélébrée (des photos ont été prises). La deuxième proposition était que ce n’est pas n’importe qui, qui enterre un évêque, que donc l’autorité du F.P.R. pouvait aller chercher l’évêque de Kibungo (zone F.P.R. également) pour venir enterrer ses confrères. Deuxième niet: les “civilians” ne circulaient pas. C’était notre troisième proposition qui allait rencontrer leur agrément: enterrer les évêques dans la cathédrale à Kabgayi, et le reste dans une fosse commune à Gakurazo.

On me donna tout de suite dans la même après-midi, une camionnette (avec un mineur d’âge comme chauffeur) pour aller chercher au ‘Philosophicum’, le matériel pour creuser les tombes et la fosse commune. J’en profitai pour me rendre compte des dégâts faits à mon établissement et pour prendre au passage ma soutane. Le lendemain très tôt, on creusa les tombes. A la cathédrale, une tombe fut creusée profondément pour l’évêque du lieu; les deux autres arrivèrent à 1 m puisqu’on pensait que pour les deux autres évêques, la sépulture était provisoire, qu’on les transférerait dans leurs cathédrales respectives le plus tôt possible. A Gakurazo, on creuse une longue fosse commune. A Kabgayi comme à Gakurazo, les militaires furent alignés pour aider à creuser.

Les funérailles étaient prévues pour 14h le mardi 7 juin. Nous commencerons la messe avec un retard. Elle est chantée; je la préside: Seuls les cercueils sont sortis de la salle et rangés près de l’autel de fortune sur la ‘barza’ devant la salle où les autres corps restent allongés. Je fais un sermon qui a failli me coûter cher: il semble qu’on n’a pas attendu la fin de la messe pour tirer quelques personnes à l’écart et leur demander si je ne suis pas interahamwe, car je prenais la défense des évêques assassinés, de l’Eglise calomniée, et je m’en prenais à toute violence. Après la communion, le F.P.R. demande à parler: l’officier qui prend la parole affirme qu’ils sont tous navrés de cet assassinat, mais qu’on cherche avec acharnement les auteurs qui ne sont personne d’autres que de jeunes gens qui ont trouvé leurs familles décimées, et qui ont pensé que les évêques auraient dû empêcher ce malheur; il ajoute qu’un des coupables s’est tiré une balle parce qu’il savait qu’il serait sérieusement puni (sur le lieu-même, personne n’avait entendu aucun coup de fusil depuis la nuit horrible où furent assassinés nos confrères).

Après la messe, l’abbé Jean NSENGIYUMVA s’occupe de l’enterrement à Gakurazo; on lui demande de prendre la précaution de noter dans quel ordre les corps sont rangés, pour pouvoir les reconnaître à l’avenir. Moi je vais à la cathédrale avec d’autres personnes pour enterrer les évêques. Il fait déjà nuit et on termine l’enterrement à la bougie, avec, à l’extérieur de la cathédrale, on concert de rugissement de mitraillettes. Des journalistes anglophones passeront mais feront semblant de n’avoir rien remarqué, sauf un qui posera deux ou trois questions à la dérobée. Encore une fois, à Kabgayi comme à Gakurazo, les militaires aident à combler les fosses.

Quand nous rentrons à Byimana, quelle ne fut pas notre surprise de remarquer qu’on a démoli toutes les portes de la paroisse, que nos affaires ont été volées, et que le reste est dispersé par terre. Pourtant des militaires avaient reçu l’ordre de garder la paroisse. Mais cela n’est rien.

Vers 2h du matin (c’est l’heure des exécutions chez le F.P.R.), un groupe de militaires nous terrorise. Il a pour chef KAMARAMAZA (nom de guerre comme il est de coutume chez le F.P.R.). Deux prêtres les accompagnent (Alexandre NGEZE qui est décédé au Bugesera début juillet, et un deuxième dont je dirai le nom en cas de besoin); visiblement, ces deux-là ne se doutent pas qu’une exécution est dans l’air. On me demande de suivre la troupe. Je passe ma soutane par dessus le pyjama et on me fait une place dans la cabine de la camionnette. On file sur Gakurazo. Le chef “afandi” va en conciliabule à l’intérieur avec ses homologues ou ses supérieurs encore sur les lieux. Quand il revient, il me dit qu’il me ramène à la paroisse. C’est par après que j’ai su avec certitude le danger que j’avais pressenti, que j’ai couru cette nuit-là, et même tout le temps que je suis resté au Rwanda: comment se fait-il que je sois encore en vie, alors que tous les chefs de communautés de Kabgayi ont été tués avec les trois évêques, sauf moi? Comment rester en vie encore après ce que j’ai dit à la messe des funérailles?

C’est le lendemain qu’un journaliste de Radio-Muhabura (du F.P.R.) est venu prendre des notes. On lui a donné tous les noms des victimes, mais il s’obstinait à demander pourquoi on ne dirait pas que le Frère NSINGA est dixième prêtre assassiné! Il semble que les membres du F.P.R. de parenté proche avec NSINGA (ceux de la famille GASABWOYA d’ailleurs aussi) avaient protesté contre son assassinat. On connaît la version qui a été lue à Radio-Muhabura. Ils ont faussé les dates en disant que l’assassinat avait eu lieu “hier”, c’est-à-dire le mardi 7 juin; on n’a jamais donné le nom du Frère NSINGA, mais on a donné plutôt…le mien!

Abbé Vénuste LINGUYENEZA
(Sé)

Rwanda : 71 % of central government expenditure financed by foreign aid.

Kagame’s central government expenditure is financed by foreign aid to the tune of 70.9%. Rwanda is among the top three most aid-dependent countries in the world and the topmost aid-recipient state in East Africa. Kagame’s 2016 call for deadline to end aid addiction was empty rhetoric.

SUMMARY: What do we learn from the most recent Annual Activity Report of Rwanda Revenue Authority (RRA), namely, the 2017/2018 Report? Is the ability of Rwandans to pay taxes improving so as to achieve General Paul Kagame’s stated goal of ending the reliance on outsiders for basic sustenance? The taxpayer data in 2017/2018 RRA’s Annual Activity Report demonstrates that Rwanda’s prospects for lessening let alone ending aid-dependence are dismal. Kagame’s ill-conceived closure of the common border with Uganda, and by extension, Kenya, will undoubtedly sabotage Rwanda’s already wretched taxpayer base.

In 2016, Kagame called for a deadline to end Rwanda’s reliance on others.

In his “state of the Nation Address” of 2016, Kagame called for a deadline for restoring Rwanda’s dignity by ending the practice of “relying on others.” As Kagame put it:

”It is better to face things the hard way and go straight to the heart of any problem. An example, is something we have been talking about for a long time, the issue of relying on others to pay for things that benefit us. It is really a question of dignity, our agaciro. Therefore, among the decisions of this Umushyikirano, we should resolve to set a deadline, which should come sooner rather than later, after which Rwanda will no longer be waiting for what others hand out to us.”

This was a tall order. Rwanda is one of the top three most aid-dependent countries in the world, and the topmost aid-dependent state in the East African Community (EAC). Two World Bank indicators demonstrate this — foreign aid per capita and the percentage of foreign aid in the central government’s expenditure.

In the case of foreign aid per capita, Rwanda’s aid per capita is US$100 against Burundi at US$39; Kenya, US$50; Tanzania, US$45; and Uganda with an aid per capita of US$47. Foreign aid as a percentage of central government expenditure in Rwanda stands at 70.9%. There are only two countries in the world with a higher percentage of donor support to central government expenditure than Rwanda. These are Malawi at 127.9% and Micronesia at 120.6%.

Is Rwanda’s domestic capacity to generate revenue improving? Is the number of taxpayers increasing?

According to the 2017–2018 RRA’s Annual Activity Report, the number of taxpayers in Rwanda is 172,988 as of June 2018. RRA describes Rwandan taxpayers as follows:

”There was a decrease in total number of taxpayers in tax registry from 179,665 as of end June 2017 to 172,988 as of end June 2018…Of the current taxpayers in the tax registry, 375 are categorised as large taxpayers (0.2% of the total); 850 are medium taxpayers (0.5% of the total) and 171,763 are small or micro taxpayers (99.3% of the total). Regarding the percentage contribution of each category of taxpayers to total tax collection, large taxpayers contributed 62.6%, medium taxpayers’ contribution was 12.2%, while small taxpayers contributed 25.3%.”

In other words, the number of taxpayers in Rwanda decreased by 6,677 between 2017 and 2018. There is an even bigger problem than the drop in the number of taxpayers. That is the existing taxpayers’ ability to pay taxes which, naturally, are the means of ending the dependence on foreign aid.

Rwandan taxpayers’ ability to pay taxes is dismal.

As indicated by RRA’s data, of Rwanda’s 172,988 taxpayers, 171,763 or 99.3% are small and micro taxpayers. These are defined as entities having an annual turnover equal to or less than RWF 20 million (US$22,159). Put in another way, the number of taxpayers with an annual gross revenue of over US$22,159 is only 1,225 (0.7% of total taxpayers) comprising 375 ”large taxpayers” and 850 ”medium taxpayers.” The term “pitiful” describes both the profiles and capabilities of Rwandan taxpayers.

Kagame’s rhetoric on ending Rwanda’s dependence on foreign aid is just that — empty rhetoric.

Kagame’s Rwanda is Banana Republic per excellence. Rwandan taxpayers are mostly small and micro businesses. Shockingly, of 172,988 Rwandan taxpayers, only 1,225 or 0.7% have more than US$22,159 in annual gross revenue. Little wonder then that 70.9% of Kagame’s central government expenditure comes from foreign donations. Rwanda’s high foreign aid dependence is further illustrated by aid per capita. In comparison to its neighbours, Rwanda’s foreign aid per capita of US$100 more than doubles Burundi’s, and doubles that of Uganda. Kagame’s rhetoric of ending Rwanda’s dependence on foreign aid is just that – empty rhetoric. This gentleman has since February 27, 2019, closed the international that connects Rwanda to Uganda and to the Kenyan seaport of Mombasa via which a significant amount of Rwandan international trade is conducted. Preliminary reports indicate taxpayers in the transport sector that used to transport people on the Rwanda-Uganda-Kenya corridor have been decimated by this self-inflicted injury.

 

Major NSABIMANA Callixte SANKARA ni umwere, narekurwe yitahire mu rugo.

NSABIMANA CALLIXTE UZWI NKA MAJOR SANKARA NI UMWERE, KAGAME NAMUREKURE BWANGU YITAHIRE MU RUGO !

Mbere na mbere Imana ihabwe icyubahiro kuba twongeye kubona umuvandimwe Nsabimana Callixte agihumeka !

Leta y’u Rwanda niyiha ibyo gucira  imanza Callixte NSABIMANA uzwi nka Major SANKARA no kumuhamya ibyaha ATAKOZE  izaba yihaye amenyo y’abasetsi , byogeye izaba igaragaje bidasubirwaho ko inzego z’ubutabera bw’u Rwanda ari nta gaciro na busa ziranganwa.

Dushingiye ku ihame ry’ubuhanga bwubakiyeho amategeko ahana igira iti « Nullum Crimen, nulla poena, sine lege », (Nta cyaha cyabaho, nta gihano cyatangwa bidateganyijwe n’itegeko)  turasanga hari impamvu  nibura enye(4)  zituma uzwi nka Major Sankara agomba kurekurwa byihuse agasubizwa mu buzima busanzwe, kuko icyakwitwa icyaha nyakuri yagakurikiranyweho, nta tegeko rigiteganya.

  1. Ubusanzwe, ubucamanza bushinja umuntu icyaha hashingiwe ku bimenyetso simusiga byerekana ko icyo cyaha « giteganyijwe mu itegeko » kandi ko cyakozwe koko. Nta we ushinjwa icyaha bitewe gusa n’uko yigambye kuba yaragikoze ! Ubugenzacyaha bufite inshingano yo gukora anketi bugakusanya ibyo bimenyetso bishinja cyangwa bishinjura umwenegihugu kabone n’iyo we yaba yigamba kuba yarabikoze.
  2. Muri aya mezi ashize, Leta y’u Rwanda ntiyahwemye kuvuga ko umutekano w’igihugu uhagaze neza, ko abemeza ko bariho barwanira n’ingabo z’igihugu mu ishyamba rya Nyungwe ari ukwigamba ibidafite ishingiro. Ba Ministri Nduhungirehe Olivier na Sezibera Richard birirwa batembereza Abadipolomate babereka ibyiza bitatse Nyungwe  bakomeje kubihamya !

3. Kuba mu minsi ishize harabaye ibikorwa by’urugomo muri Nyungwe, si ikintu gishya. Twese turibuka ukuntu no mu mwaka wa 2015 Padiri Evariste NAMBAJE yiciwe muri Nyungwe izuba riva, bikaba byarakozwe n’abagizibanabi bataramenyekana !  Byongeye, nta gihe ibikorwa by’urugomo bitavuzwe muri Nyungwe haba ku butegetsi bwa FPR ndetse haba no mu gihe cy’ubutegetsi bwa Nyakwigendera Yuvenali Habyarimana. Abajura , abahigi  n’abahinzi b’urumogi  ntibahwemye kwitwikira ishyamba rya Nyungwe bagahungabanye umutekano.

4. Koko rero twese twiyumviye ibiganiro by’uzwi ku kazina ka Majoro Sankara atangaza ko asigaye abarizwa muri Nyungwe , ko rwose arimo arwana n’ingabo za Leta y’u Rwanda bikomeye. Nyamara twaje kumenya ko mu gihe  NSABIMANA Callixte yavugaga ibyo kuba yibereye muri Nyungwe ahubwo yabarizwaga mu Birwa bya Comores, nk’impunzi isanzwe yishakira umutekano . Ndetse Guverinoma y’ U Rwanda ubwayo, mu ijwi rya Minisitiri w’Ububanyi n’Amahanga, Richard SEZIBERA,  yemeje  ko aho mu Birwa bya Comores ari naho nyine Callixte NSABIMANA  yafatiwe ! None se ni uwuhe mucamanza ugiye kugerekwaho umusaraba wo kutwigisha « Géographie » nshya akatwemeza ko  Ibirwa bya  Comores aribyo byaje guhinduka ishyamba Nyungwe ? Comores se yaba yarimukiye muri Nyungwe cyangwa ni ishyamba rya Nyungwe risigaye ribarizwa muri Comores !

IMG_20190517_232330

Umwanzuro

Nsabimana Callixte uzwi nka Major Sankara ni umwana wahungabanyijwe n’ibyamubayeho mu ntambara na jenoside yo mu 1994. Yapfushije umuryango n’incuti, bimugiraho ingaruka zikomeye. Ahubwo ni umwenegihugu ukwiye kwegerwa, agahabwa ubufasha akeneye. Akarengane gakomeye yiboneye n’amaso ye kamuteye ubutwari bwo kumva ko yahara byose akitangira  kukarwanya yivuye inyuma kugira ngo hatazagira abandi benegihugu bahangayika nk’uko we yahangayitse. Igifite agaciro Abanyarwanda bazahora bamushimira ni ukuba yaratinyutse agatunga agatoki Intambara yatejwe na FPR guhera taliki ya 1/10/1990, akerekana ko Paul Kagame afitanye urubanza n’abenegihugu muri rusange, n’abo mu bwoko bw’abatutsi ku buryo bw’umwihariko kuko yabatanzeho ibitambo kugira ngo yifatire ubutegetsi.  Niba icyo ari icyaha gikomeye ntabwo ari Nsabimana Callixte wenyine ukwiye kukiryoza…turi benshi twakwihutira kucyemera bitagoranye!

Naho ubucamanza bw’u Rwanda buritonde, bushyizwe mu ihurizo ridasanzwe….buzashingira kuki bucira Callixte Nsabimana urwiteka ? Icyaha cyo  KWIYEMERA se ngo cyaba giteganywa n’iyihe ngingo y’igitabo cy’amategeko ahana mu Rwanda ? Nullum Crimen, nulla poena, sine lege.

Nta yandi mananiza Paul Kagame akwiye  kurekura bwangu Nsabimana Callixte  kandi akamworoherezwa gusubira mu buzima busanzwe.

Padiri Thomas Nahimana.

Perezida wa Guverinoma y’u Rwanda ikorera mu buhungiro

 

Rwanda:umunyagitugu (Paul Kagame) ashobora guhindanya ate imitekerereze y’umunyabwenge (Jean Damascène Bizimana)?

ob_a5a7ae_ob-57de95-16859389357-4f38e228e4-b.jpg

Uhereye ibumoso: Dr Jean Damascène Bizimana, Bwana Paul Kagame na Madamu Jeannette Kagame.

Dimitri LUKIC-GONFRIER wabaye inshuti ya Jean Damascène Bizimana yamwandikiye kuwa 31/04/2019. Dore ibyo Dimitri Lukic Gonfrier, ukomoka mu gihugu cya Serbiya, yandikiye Jean Damascène Bizimana biganye i Toulouse mu Bufaransa:

Muvandimwe Jean Damascène Bizimana, Umunyamabanga mukuru wa CNLG,

Mbanje kukuramutsa mbikuye ku mutima!

Nategereje igisubizo ku ibarwa nakwandikiye igihe mwiteguraga kwibuka ku nshuro ya 25, ariko ndaheba. Byanteye kwibaza, ariko ntibyantangaje kubera ahantu n’ibihe (environnement) ukoreramo muri iki gihe. Ndizera ko iyo uguma mu Bufaransa wari gukomeza kuba wawundi namenye ku ntebe y’ishuri. Mbere yo kukwandikira nabanje gushidikanya no kwibaza ibibazo byinshi, ariko nyuma niyemeje kukubwira ibyo mbona bidasobanutse kuri wowe. Wowe munyabwenge twasangiye ubumenyi bwo mu ishuri, tukigishwa gushyira mu gaciro, gusesengura, gushishoza no kutabogama; wowe Munyarwanda washenguwe n’agahinda ko kubura abawe, inshuti zawe z’Abatutsi, ariko cyane abo mu muryango wawe w’Abahutu, bishoboka bite ko wagera aho kwibagirwa iby’ingenzi amategeko ashingiyeho?

Namenye bimwe mu byaranze amateka y’igihugu cy’u Rwanda, mbikesha wowe. Wadusobanuriye amahano yagwiriye u Rwanda igihe wakoraga ubushakashatsi utegura impamyabushobozi y’ikirenga mu by’amategeko mpuzamahanga, uyobowe na Mwalimu Jean Marie Crouzier.

Nshuti yanjye, uribuka, igihe wandikaga igitabo cyawe muri 2004, aya magambo y’ingirakamaro kandi yuzuye ubushishozi wanditsemo, wagize uti: “Byongeye, kubera ibyemezo byafashwe mu manza, Urukiko Mpuzamahanga rwashyiriweho u Rwanda rw’Arusha rukora akazi k’ingirakamaro mu bijyanye n’amahoro n’umutekano mu rwego mpuzamahanga. Ariko uru rukiko rwahuye n’ingorane mu nzego zarwo no gufata ibyemezo bibangamiye inyungu z’ubutabera.”

Mu byakemanzwe, watubwiye ko wababajwe, kandi nibyo, nuko ruriya rukiko rutaciriye imanza Abatutsi bo muri FPR batsembye Abahutu, ndetse rukananga gukora iperereza ku ihanurwa ry’indege yari itwaye Perezida Habyarimana, ihanurwa ryategetswe na Perezida Kagame.

Mbese hagati aho byakungendecyeye bite mumyumvire yawe? Mbere wagayaga abanyabwenge b’Abanyafrika bize i Burayi na Amerika ariko nyuma ntishobore gukoresha ubumenyi n’ubumenyi-ngiro bize ngo bateze imbere ibihugu byabo; none ubu urakora kimwe nabo, ndetse urakora bibi kurushaho kuko watatiye amategeko ukora ibinyuranije nayo!

Reka twigarukire ka mateka yawe yakuranze.

Wabaye imfubyi ukiri muto cyane. Igihe wabitubwiraga, byagaragaraga ko uvugisha ukuri n’agahinda kenshi; natwe byaratubabaje cyane kugeza naho kurira. Ntabwo nzi niba uri Umuhutu cyangwa Umututsi, ariko ndibuka ko warezwe mu muryango w’Abahutu. Kwibuka ibi ningombwa. Wonkejwe n’umubyeyi w’Umuhutukazi. Uwo muryango utagereranwa warakureze, wakujyanye mu ishuri, urakubaka ukugira icyo uri cyo ubungubu. Ndizera ko wawurwanyeho, ukawurinda urwango n’umujinya w’abahezanguni b’Abatutsi.

Nyuma wakomeje kubana n’inshuti zawe z’Abahutu. Watubwiraga uwitwa Alexis Twagirayezu, icyo gihe wari Umuyobozi mukuru muri Minisiteri y’Igenamigambi ndetse n’umuyoboke w’Ishyaka rya Habyarimana. Usibye no kuba inshuti yawe, Alexis Twagirayezu yaje no kuba muramu wawe. Ubwo rero warongoye Umuhutukazi, kandi sobukwe Twagirayezu, wari umwe mu bayoboke b’imena ba MDR Parmehutu, yarafatanije n’abandi mu kuvana Abatutsi ku ngoma no kubirukana mu gihugu. Kuri wowe, byarumvikanaga icyo gihe ko Abahutu bigobotora ingoma y’igitugu y’ubwami bw’Abatutsi. Ndibuka akababaro kawe igihe wamenyaga ko Alexis Twagirayezu yari yishwe kuri 06/04/1994, nyuma y’ihanurwa ry’indege ya Perezida. Nyuma yaho watubwiye ko uzi uwamwishe, ariwe Karenzi Karake, wayoboraga Batayo ya FPR yari ifite ikicaro cyayo muri Hoteli Méridien! Wabwiraga umuhisi n’umugenzi ko uzamuhorera. Waba ubigeze hehe?

Igihe watuganirizaga ibijyanye n’intambara mu gihugu cyawe, watubwiraga ko hari Abahutu b’imfura n’Abahutu b’abicanyi, harimo abaciriwe imanza. Ntabwo wiyumvishaga ukuntu ubutabera mpuzamahanga bwafunze amaso ku bicanyi ba FPR b’Abatutsi. Kuri ubu bwicanyi, igihugu cyanjye cya Serbiya cyatangwagaho urugero. Muri iki gihe nagize ubwoba budasanzwe menye ko abo bicanyi bakugize umwe mu babo, ko ubakorera. Urabona ibi bitababaje ku muntu waminuje?Bishoboka bite ko umunyabwenge nkawe yatwarwa n’amafaranga n’ubutegetsi witaga ubw’abicanyi wamaganaga kubera ubuhezanguni bwabwo? Uzi neza nkanjye ko igihe kidasibanganya icyaha, cyane ikibasiye inyokomuntu!

Nshuti yanjye, ntabwo tuzibagirwa ukuntu wemeraga Perezida Pasteur Bizimungu w’Umuhutu kubera ubutwari bwe, urugamba rwo kubanisha Abahutu n’Abatutsi. Icyo gihe wamaganaga Paul Kagame n’ingengabitekerezo ye yo kwigira igitambo (victimaire) no kwihorera asagarira Abahutu yari yaragize abaturage bo mu rwego rwo hasi (seconde zone)!Kugeza magingo aya kandi Kagame ntarahindura politiki ye na gato! Ariko wowe wiyibagije ibyo wemeraga!

Muri ibi bihe, namenye ko Perezida wawe Pasteur Bizimungu washimagizaga yahagaritswe, Kagame akaba yaramwigijeyo. Wakoze iki? Watubwiraga kenshi abantu b’iwanyu i Gikongoro barimo inshuti zawe, nkaBernard Makuza wanengaga ubushobozi bwe buke, ariko akaba yari afite umwanya wo hejuru muri Politiki. Watubwiraga ko icyo yagenderagaho ari uko yari mubyara wa Perezida Kagame. Ibi bigaragaza icyenewabo wamaganaga wivuye inyuma igihe wigaga muri Kaminuza. Ubwenge bwawe wabukoresheje iki?

Mbese amakuru ki ya muramu wawe Norbert Muhaturukundo wari superefe igihe cy’ubutegetsi bw’Abahutu? Ndizera ko mutacanye umubano. Naho se bite bya bishywa bawe b’Abahutu ko watubwiye ko wari ufite benshi? Bafata bate imihindukire yawe muri Politiki? Reka turangirize ku mibare. Numvise ko ukoresha imibare mu kugaragaza jenoside yakorewe Abatutsi. Ariko rero nk’umunyamategeko, biroroshye kwerekana ko iyo jenoside ntawayihakana. Yarabaye bidasubirwaho.

Mbese aho imikorere yawe ntiyaba ipfobya jenoside?Charles Maurice yavuze ko ibintu byose bikabije, birenze urugero bihinduka impfabusa. Mukomeje guhuzagurika mu mibare mukibagirwa ko ukuri kudahinduka. Numvise ko, muri 1991, mu gihugu cyawe imibare y’abaturage yari iteye itya: Abahutu bari 6.467.958 (91.1%), Abatutsi bari 596.387, naho Abatwa bo bari 35.499 (0.5%).

Namenye kandi ko Ibuka na CNLG ubereye Umunyamabanga Mukuru, babaruye mu rwego rw’igihugu, Abatutsi 1.685.784 bishwe kandi Abatutsi bose hamwe bari 596 387 dukurikije imibare y’umuryango udaharanira inyungu w’Abanyamerika USAID. Ese birashoboka ko hashobora kwicwa abarenze umubare w’abariho? Nsobanulira mucuti wanjye?

Abaturage babaruwe muri 1991 Abaturage bishwe muri 1994 (imibare yatanzwe na Leta) Abaturage barokotse Umubare w’abantu bishwe bashyinguwe mu nzibutso (CNLG et IBUKA)
Abatutsi 596 387 800 000 400 000  

1 685 784

Abahutu 6 467 958 0 0
Abatwa 35 499 0 0

Mfite utubazo tubiri nifuza ko unsobanulira:
1° Ushobora gusobanura ute ko iki kinyuranyo ari cyo :596 387 – 800 000 = 400 000?
2° Umuryango wawe CNLG, Ishyirahamwe IBUKA na Leta y’u Rwanda babaruye abantu 1 685 784 bishwe. Abo bishwe ni bande kuko wemeza ko Abahutu n’Abatwa batapfuye (nubwo binyuranije nibyo wemezaga mbere)?

Pierre DAC yaravuze ati: «Amategeko ahana ntavuga ko umuntu afite uburenganzira bwo gukora ibyaha». Muvandimwe, si ngombwa kukwibutsa ko mu bijyanye n’ibyaha byibasiye inyokomuntu, aho akababaro k’uwiciwe karenze ukwemera, birahagije kurega kugirango ukuri k’uwareze gutsinde, ariko ibyo akaba ari iby’igihe gito!

Nshuti yanjye Jean Damascène, nkwifurije urugendo rwiza; ukore uko ushoboye ntuzatwarwe n’inkubi y’umuyaga kandi ugarukire vuba amategeko-remezo .

Byanditswe mu rurimi rw’igifaransa na  Dimitri LUKIC-GONFRIER

Source : Veritasinfo

 

Jeanne Mukamurenzi arahamagarira abategarugori revolisiyo ihereye mu mbere

JEANNE MUKAMURENZI 

ABANYARWANDAKAZI TUGOMBA GUTANGIRA IBIKORWA BY’AMAHORO DUHEREYE KU BAGABO N’ABASORE B’ABANYARWANDA.

Intambara iteka zateye ibibazo mu bana b’u Rwanda birakara kuva kubw’Umwami Ruganzu wa Kabili Ndoli,ngiyo Rucunshu… kugeza ubu mu 2019.

A.Mu kwitabira ibikorwa by’amahoro,abanyarwandakazi bose kuva kuwa 01 Nyakanga 2019,itariki u Rwanda rwigengeyeho niba twumva uburemere bwabyo,dusabwe gufatira ibihano abagabo n’abasore bigize ntibindeba n’intakoreka mu rugamba rw’amahoro duhagarika kubumbulira amaguru ibigwali by’abagabo n’abasore.

B.Ntibyumvikana ukuntu hari ababyeyi nkatwe bamaze imyaka 25 mu Magereza abandi 28 babungera bazira ubusa,abiruka mu mashyamba boshye ibikoko banafatwa ku ngufu,abicuruza kubera ubukene bigeretseho n’ibikorwa biteye isoni biba ku mugaragaro mu Rwanda bikorerwa abo duhuje uko Nyagasani yaturemye;uburyo twakomeza gutetesha ibigwari tutabifatira ibihano.Ari Umuhutu,Umututsi n’Umutwa mu Rwanda no mu mashyamba bambuwe ubumuntu na FPR.Abacu bishwe bagizwe ibicuruzwa.Imisoro,imisanzu,amashuri,ubuvuzi,ubuhinzi n’ubworozi …byose byahindutse isayo yamize rubanda.Harya ngo umusonga wundi ntukubuza gusinzira! Iby’iwacu birarenze usinzira ntacyo yibajije ni umurwayi ukwiye kujya mu baganga bita ku ndwara z’ihungabana ritagaragara.

C.Hari abambwiye ngo basaza bacu baduta bakajya ahandi;bizamenywa ku isi kuko nta mwari n’umubyeyi uzakingurira ibigwari yewe n’abicuruza bazabimenya !!!Yaba uwubatse,umupfakazi,uwatandukanye n’utarashaka ubu butumwa burabareba. Muduhe ibitekerezo kandi ntibushingiye ku ishyaka,umuryango runaka,ni igikorwa kireba buri mubyeyi n’umwari ushyira mu gaciro.Ibiducamo ibice tubyirinde tube nka « Mouvement  » ya ba « Jilets Jaunes » mu Bufaransa.

D.Ntituruta Victoire Ingabire uheruka kubaka urugo akiri i Burayi .Yashoboraga kuhaguma ubuzima bugakomeza kurusha benshi muri twe.Ese abagabo bo bibaza bene wabo nka ba Mushayidi Déogratias,Docteur Niyitegeka Théoneste none hikubiseho n’umusore Sankara Callixte uri mu mazi abira naho abandi bari gukina kuri Watsapu mu bazungu no mu bihugu bya Afurika, Aziya na Austaliya.

E.Tugomba kwiga uko twigaragambya i Bruxelles,Genève, New York, Paris, Moscou, Ottawa, Pretoria, Sydney, Lyon,Washington , Oslo n’ahandi.Abanyepolitiki bacu bameze nk’Abajenerali batagira ingabo.Bashyira hamwe gute abayoboka amashyaka ari ntabo ngo babotse igitutu.Njye sinabagaya babuze abanyarwanda bari mu mahanga. Ntacyo amahanga ataduhaye nitwe twinaniwe.

F.Nidutinyuke tuzambare imyenda ihisha imyanya y’ibanga murebe ku isi itumva umubyeyi n’umwari w’i Rwanda.N’ubundi ku mapiscines niko dukora nta kibi kirimo kimwe n’imyambarire runaka.

G.Noneho icy’ingenzi tuzabikora tugamije gutabara atari ukwinezeza no kwiyerekana. Abakuru b’ibihugu bazadutumaho naho nituguma mu bikoni,amakwe,iminsi mikuru, amazimwe n’ibindi ni ukuri tuzabazwa amaraso y’abanyarwanda bari mu Rwanda no mu Mashyamba.Ibikorwa by’amahoro bikozwe na benshi biruta intwaro Amerika itunze.

H.Abagabo n’abasore batinya gutabara mu mahoro no gufata umuheto koko twabita iki?Murantuka kahave ariko simbura abanshyigikira. Kurya, Kunywa,Kugura Amazu, Gukora cyane cyangwa kunebwa cyane,Gukwiza Impuha, Inzangano, Gusuzugurana mu mago,mu bubari no ku materefoni mutava aho muri mwibwira kw’agatsiko kabyitayeho ka bariya bicanyi b’i Kigali bica ururo n’icyatsi.

I.Abagabo n’Abasore ntibitabira imyigarambyo ikozwe mu mahoro kandi intwaro ya mbere ni iyo izindi zikaza nyuma zirimo itangazamakuru, ibitabo,ibiganiro mbwirwaruhame,Sitini,Kwigisha abo mu Rwanda gukomanyiriza agatsiko mu mayeri mu rwego rw’ubukungu…Abagabo n’Abasore ntibasobanura ikibazo cy’u Rwanda mu turere babamo mu mahanga .Abagabo n’Abasore bacu babuzemo ba Matata Joseph n’abandi banyapolitike babyimeje nk’igihumbi barwanira hirya no hino.

J.Umuntu nka Sezibera wamaze abantu akabatera ubwoba.Niba mudahagurutse mu bikorwa by’amahoro indege zirajya zibamena i Kigali buri munsi guhera umwaka utaha muzira ubusa.Ubwenegihugu bw’amahanga mwiratana,agatsiko kabugize ubusa kanyuze mu Bayahudi bamwe n’abazungu.Maze musange abo mwanze kurengera mu mahoro buzuye ibigo by’iyicarubozo mutinya kubi.Bamwe mwanabibayemo nayo mashyamba.

K.Ibi ntibireba abari n’abategarugoli bo mu Rwanda no mu Mashyamba.N’ubundi abagabo n’abasore baho nabo ubwabo bifitiye ibibazo byuwo mukino ukinwa n’abijuse.Abo mu gatsiko nibo bijuse nk’Abatutsi n’Abahutu bari hanze aha. Abatwa ni mbarwa.

L.Twungurane ibitekerezo maze kuwa 1 Nyakanga 2019 ibigwari by’abagabo n’abasore bikanirwe ibirukwiye kandi bazabone duseruka nka Ndabaga turi benshi.Ibikorwa biruta amagambo. Nibitunanira tuzitwa Ibigwarikazi.Njye nizeye umubyeyi n’umwari w’i Rwanda.

Tubiture Imana y’ i Rwanda.

Jeanne Mukamurenzi,
Norvège.

Post navigation

One thought on “Jeanne Mukamurenzi arahamagarira abategarugori gutangiza Revolisiyo ihereye mu mbere !”

  1. Mukamurenzi ko mbona bitoroshye ibyo uvuga?Ahubwo byo,nimuhaguruke turabajya inyuma. Alla ntiyurukanye Bashir se kureba?Gusa ndakumva pe.Ibyabo iyo bije no intambara ni mwe bisenya cyane. Ni ngombwa rwose gukanguka.Ariko kutatubumburira amaguru,Sinzi niba Hari icyo byatwara kariya gatsiko ahubwo nimuduhate ubushake muhaguruke.Humura kdi Hari benshi barikuza bagera ikirenge my cya Ingabire ,wowe,ba leonila ba Diani…Njye ndagushyikiye cyane kuri icyo cyo guhaguruka pe tukajya mu muhanda no ku rugamba, ariko ntimuterwe NGO namwe mwitere .Igihe cyo kirimo kiregereza.

Laisser un commentaire

Votre adresse de messagerie ne sera pas publiée.

Commentaire

Nom

Site web

 Prévenez-moi de tous les nouveaux articles par e-mail.

Ce site utilise Akismet pour réduire les indésirables. En savoir plus sur comment les données de vos commentaires sont utilisées.

© 2019 Le Prophète – Umuhanuzi – Tous droits réservés.

Ishema Party : Tugiye gukorera politiki mu RWANDA.

ISHYAKA ISHEMA : TUGIYE GUKORERA POLITIKI MU RWANDA .

Itangazo No 2019/05/001

 Itangazo rigenewe itangazamakuru

« KUJYA GUKORERA POLITIKI MU RWANDA NI IHAME RIDAKUKA »

Hashingiwe ku ngingo 50, 51 na 52 y’Itegeko -Shingiro rigenga Ishyaka ISHEMA ry ‘ u RWANDA,

ABATARIPFANA bayobowe na Madame  Nadine Claire KASINGE, Perezida w ‘Ishyaka, bateraniye muri KONGERE IDASANZWE yabereye i Paris  kuri iki cyumweru taliki ya 5 Gicurasi 2019.

Tumaze kuzirikana uko abaturage b’ igihugu cy’u Rwanda barushaho kuzahazwa n’ingaruka z’ubutegetsi bw’igitugu bukomeje no gufunga urubuga rwa politiki,

Tumaze gusubiza amaso inyuma no gusuzumana ubushishozi  intambwe zatewe mbere n’Ishyaka no kwicengezamo isomo ry’ibyadukomye mu nkokora :

I. Kongere idasanzwe yafashe ibyemezo bikurikira : 

  1. Yongeye gushimangira umurongo Ishyaka Ishema ry’u Rwanda risanganywe : Kujya gukorera politiki mu Rwanda ni ihame ridakuka.
  2. Yatoye kandi igena Umutaripfana Padiri Thomas NAHIMANA nk’Umukandida uzahagararira Ishyaka Ishema ry’u Rwanda mu matora ya Perezida wa Repubulika ateganyijwe mu mwaka wa 2024
  3. Yagennye abagize Ikipe bazafatanya.

II. Yahaye Umukandida n’Ikipe ye izi nshingano zikurikira:

  1. Gukora ibishoboka byose bakagera mu Rwanda bitarenze taliki ya 1 /11/2019
  2. Kwandikisha ishyaka Ishema ry’u Rwanda
  3. Kwitegura no kwitabira amatora y’Inzego z’ibanze ateganyijwe mu mwaka wa 2020
  4. Gutegura no kwitabira amatora y’abagize Inteko Nshingamategeko ateganyijwe muri 2023
  5. Gutegura no kwitabira itora rya Perezida wa Repubulika rizaba mu mwaka wa 2024

III. Icyo dushishikariza Perezida Paul Kagame na Leta ye :

  1. Gufungura amarembo Abanyarwanda bifuza gusubira mu gihugu cyabo bagataha nta nkomyi
  2. Guha urwandiko rw’inzira (Pasiporo) abagize Ikipe y’Ishyaka Ishema ry’u Rwanda biyemeje gusubira mu gihugu cyabo no kutababangamira mu burenganzira bugenewe buri mwenegihugu.

IV. Icyo dusaba Abanyarwanda muri rusange :

Gushyigikira Ishyaka Ishema ry’u Rwanda n’Umukandida waryo mu bikorwa byose bijyanye n’iyi gahunda yo kujya gukorera politiki mu Rwanda hagamijwe kugira uruhare mu gufungura urubuga rwa politiki no kugeza ku benegihugu ubutabera, ubwisanzure busesuye n’imibereho myiza basonzeye.

V. Icyo dusaba abanyarwanda bari mu buhungiro :

Turasaba Impunzi z’abanyarwanda guhaguruka tugafatanya urugendo rwo gusubira mu gihugu cyacu.

U Rwanda ni igihugu cyacu twese , nta Nkotanyi n’imwe ifite uburenganzira bwo kwiyitirira u Rwanda no kuduheeza mu Urwatubyaye.

 

Bikorewe i Paris,

Taliki ya 6/5/2019

Nadine Claire KASINGE,

Perezida w’Ishyaka Ishema ry’u Rwanda

IMG-20170227-WA0049

Ese Padiri Pierre ntiyaba umwe mu bari bagize “éléments avancés” za FPR ?

UBUHAMYA BWA PADIRI Pierre HABARUREMA IGICE CYA 4 :

Guhungira muri Eveché ya CYANGUGU ntibyabujije Padiri  Pierre Habarurema gukomeza kujya kubonana n’abicanyi kabuhariwe buri gitondo, saa kumi n’ebyiri n’igice !

Padiri Pierre Habarurema yavuye ku Muyange taliki ya 12/4/1994.  Kwica Abatutsi muri Paruwasi ya Muyange byasaga n’ibirangiye kuko bishwe kuva taliki ya 9 kugera ku ya 11/4/1994. N’ubwo yavuye ku Muyange taliki ya 12, abari muri Evéché bemeza ko yahageze taliki ya 15/4/1994 !

Dore uko Padiri Pierre Habarurema ubwe yivugira ibyo yakoze mu gihe yari amaze kugera mu nzu y’Umwepiskopi(Eveché) ya Cyangugu :

« Rutanga yari yarishe, yarakoze ibyo ashaka byose…uwo muntu  niwe nakoreshaga…nahuraga nawe buri munsi, buri gitondo saakumi n’ebyiri n’igice…  ndakomeza nkorana na we…»

Uwo mwicanyi RUTANGA, ngo yibwiriye Padiri Pierre Habarurema ko yaryaga imitima y’abatutsi ngo ikamuryohera. Nyamara Padiri Pierre Habarurema araduhishurira ko ari we ubwe « wakoreshaga » uwo mwicanyi , ko ndetse babonanaga buri gitondo, saa kumi n’ebyiri n’igice. Nta bwoba Padiri Pierre Habarurema yigeze aterwa n’uwo mwicanyi ngo waryaga imitima y’abandi batutsi ikamuryohera !

Aha rero niho hateye benshi kwibaza ngo Padiri Pierre Habarurema, umututsi utaratinyaga gukorana /gukoresha abicanyi barimburaga abandi batutsi, yari muntu ki ?

Twibukiranye 

  1. Ubwo Paruwasi ya Muyange yaterwaga taliki ya 9 /4/1994 hishwe abatusi benshi. Abashoboye kurokoka ni abo Padiri Pierre Habarurema ubwe yatoranyije, yumvikana n’Umwicanyi witwa PIMA wari uyoboye igitero, ko atagomba gukora ku ncuti ze. Padiri Pierre Habarurema afatanyije n’umwicanyi PIMA, batoranya incuti za Padiri Pierre bazishyira mu nzu y’abapadiri (Presbytere) yo ku Muyange, kandi koko nta wabariye n’urwara ! Muri bo hari Hyacinthe MUKARUSAGARA, abavandimwe be, umugabo we n’abana be ;  Mzehe Gaetan ZIMURINDA n’umuryango we ;  Celestin MUSABYIMANA, n’abandi.
  2. Taliki ya 13/4/1994 Padiri Pierre Habarurema yagaragaye kuri Bariyeri y’i SHANGI, aha amategeko abari bayiriho kandi bakamwumvira, taliki ya 14/4/1994 Paruwasi ya SHANGI iraterwa, abatutsi baratikizwa karahava.
  3. Bariyeri kabuhariwe yo ku CYAPA i Kamembe, yari iyobowe na Mubyara wa Pierre Habarurema witwa Habimana Vedaste, ubu ni Umuheshawinkiko i Kigali, wawundi mwabonye ateza cyamunara imitungo ya Assinapol Rwigara n’iya Tribert RUJUGIRO…. Iyi Barrière yo ku CYAPA yaguyeho Abatutsi batagira ingabo barimo Padiri Joseph Boneza na Padiri Alphonse Mbuguje.
  4. Padiri Pierre Habarurema ageze muri Evéché yahengeraga Musenyeri n’abandi bapadiri baryasinziriye, akanyarukira kuri barriere yo mu GATANDARA « gukoresha » ba bicanyi yemezako baryaga imitima y’abatutsi!

 

Padiri Pierre Habarurema n’incuti ye

 

Twibaze kandi twisubize

 

  1. Muri Diyosezi ya Cyangugu hari abapadiri bari bafite amakuru y’uko Padiri Pierre Habarurema yajyaga ata Paruwasi yari ashinzwe akajya gukurikira amahugurwa y’Inkotanyi i KINIHIRA. Ibi yabikoze mu myaka ya 1992 /1993.
  2. Nyuma y’uko FPR ifashe ubutegetsi mu 1994, Padiri Pierre Habarurema ntiyongeye gukora muri Diyosezi ya Cyangugu, yewe nta n’indi Diyosezi y’u Rwanda yigeze ashaka gukoramo ubutumwa bwa gisaserdoti. Yikoreraga ibyo yishakiye(Vagus). Yirirwaga agenda n’abasilikari ba FPR ndetse hari n’abamuvugiragaho ko yigize ku ngufu « Aumonier » w’abasilikari ba FPR. Yagendanaga imbunda ebyiri za Revolver mu modoka. Abamuzi ibyo yakoraga muri Kigali bazatange ubuhamya.

 

Kubera izo mpamvu zose dore ibibazo twibaza :

 

  1. Aho Padiri Pierre Habarurema ntiyaba ari muri ba ba « Commandos » FPR yagiye yohereza kuri za Barrières ngo bashyushye imitwe abicanyi maze bashishikarire kwica abatutsi kurushaho ?
  2. Ibyo kuvuga ko abahutu bo mu Rwanda no mu burundi bafite umuco wo kurya imitima y’Abatutsi kugira ngo bagire ububasha bwabo bigamije iki ? Ese ubwo bubasha budasanzwe bw’abatutsi Padiri Pièrre ashaka kuvuga bubaho koko ? Ni ubuhe ?
  3. Aho ibyo Padiri Pierre Habarurema yita UBUHAMYA si umuyoboro wo gukwirakwiza ya INGENGABITEKEREZO y’ibimanuka yemeza ko mu Rwanda hari ubwoko busumba ubundi abatutsi bakaba aribo bantu, naho abahutu bakaba abantu-nyamaswa(sous-hommes) ?
  4. Ese aho ntihaba hari n’abandi bapadiri cyangwa Abasenyeri bitwaye cyangwa bitwara nka Padiri Pierre Habarurema muri Kiliziya y’u Rwanda ?

Murakoze.

Joachim Kabera,

Ubwanditsi bw’urubuga Umuhanuzi.

 

Iyumvire UBUHAMYA budasanzwe bwa Padiri Pierre HABARUREMA :

Post navigation

One thought on “Guhungira muri Eveché ya CYANGUGU ntibyabujije Padiri  Pierre Habarurema gukomeza kujya kubonana n’abicanyi kabuhariwe buri gitondo, saa kumi n’ebyiri n’igice !”

Laisser un commentaire

Votre adresse de messagerie ne sera pas publiée.

Commentaire

Nom

Site web

 Prévenez-moi de tous les nouveaux articles par e-mail.

Ce site utilise Akismet pour réduire les indésirables. En savoir plus sur comment les données de vos commentaires sont utilisées.

© 2019 Le Prophète – Umuhanuzi – Tous droits réservés.

Padiri Pierre HABARUREMA, umututsi wahigwaga, ngo yatangaga amabwiriza kuri barrière yicirwagaho abatutsi !

PADIRI PIERRE HABARUREMA

UBUHAMYA BWA PADIRI Pierre HABARUREMA : IGICE CYA 3

Padiri Pierre HABARUREMA, nk’umututsi wahigwaga, yakoraga iki kuri « Barrière » yiciweho Abatutsi, taliki ya 13/4/1994 ?

Muri iki cyumweru numvise ubuhamya budasanzwe bwa Padiri Pierre Habarurema, buntera kwibaza byinshi. Nasomye inkuru ebyiri zasohotse ku rubuga www.leprophete.fr zigaruka kuri ubwo buhamya ndetse zigakomeza kwibaza ngo Padiri Pierre Habarurema ni muntu ki ? Ese yitwaye ate muri biriya bihe bikomeye by’intambara , Jenoside ndetse na nyuma yaho ? Izi nkuru nasomye zarantinyuye numva nanjye natanga ubuhamya bw’ahantu nasanze Padiri Pierre Habarurema, ngataha nibaza icyo yahakoraga !

Italiki ndayibuka neza, hari le 13/4/1994.  Ibintu byari bimeze nabi cyane muri Komini ya Gafunzo yose. Twibuke ko igitero kiyobowe n’umwicanyi kabuhariwe witwa PIMA cyari cyagabwe taliki ya 9/4/1994  kuri Paruwasi ya MUYANGE Padiri Pierre Habarurema yakoragamo ubutumwa, hakicwa Abatutsi barenga 100. Hari n’abandi Batutsi batari bake biciwe mu ngo zabo muri ako Karere.

Kuri iyo taliki rero ya 13/4/1994 natakambiye incuti yanjye, S/Lieutenant Gendarme Augustin NDAMUZEYE, wari Komanda (Commandant) wa Kompanyi yacu  musaba ko yampa uruhushya rwo kujya gutabara famille yo kwa Databukwe yari yugarijwe n’igitero cy’abicanyi aho bari batuye i MUKOMA. S/Lieutenant NDAMUZEYE ntabwo yampaye uruhushya gusa rwo gutabara ahubwo yafashe n’icyemezo cyo kumperekeza. Twageze i Mukoma  ahagana saa yine za mu gitondo, dusanga abo twari dutabaye bose baraye bishwe. Twararize turihanagura, dufata inzira turataha.

Dutaha,twongeye kunyura kuri Barrière yari munsi ya Paruwasi SHANGI ahagana saa saba z’amanywa(13h). Twari mu modoka Toyota-Stout, twari kumwe n’aba Basilikari bakurikira : S/Lieutenant Augustin NDAMUZEYE, Kaporali Nsabimana, Kapolari Bugingo na Kaporali Habakurama.

Tugeze kuri iyo Bariyeri twasanze ibintu byahindutse, haje abandi bantu bafite ubukana budasanzwe, tutari twahabonye mu ma saa tatu n’igice. Baraduhagaritse, batumerera nabi cyane, batubaza impamvu ngo twataye urugamba tukaba turi kuzerera mu giturage. S/Lieutenant Ndamuzeye yagerageje gusobanura ko twari muri Patrouille ariko biba iby’ubusa. Twari tuhaguye ni impamo y’Imana ! Twakijijwe n’uko Padiri Pierre Habarurema yabwiye izo Nterahamwe bari kumwe ngo nibagenzure ibyangombwa byacu nibasanga tutari abo muri ako karere batwice, ariko nibasanga ariho dukomoka cyangwa dukora  batureke twigendere !

Twavuye aho twerekeza ku Bitaro bya Bushenge gusura abasilikari babiri ba Kompanyi yacu bari baharwariye . Ibitaro bya BUSHENGE nibyo abasilikari bivurizagamo. Diregiteri w’ibitaro yaboneyeho adusaba serivise yo kumujyanira abakozi batatu b’ibitaro b’abatutsi (abadamu 2 n’umugabo 1) bagombaga guhungishwa bakajyanwa kuri Stade Kamarampaka. Twarabatwaye kandi twabagejeje kuri Stade.

ICYO TWAKOMEJE KWIBAZA

Padiri Pierre HABARUREMA  ni umututsi wagombye kuba yarahigwaga. Nyamara aho kuri Bariyeri twamusanze yari kumwe n’Interahamwe zariye karungu, ukabona nta kibazo abifitemo, bisa n’aho bumvikana, ndetse twabonye ko yari abafiteho ijambo kuko yababujije kutugirira nabi, kandi bakamwumvira. Mu bari kumwe na we ndibuka umugabo wahoze akora ku makamyoneti y’umucuruzi witwa RURANGWA, uwo mugabo nahoraga mubonana  n’Umushoferi wa Rurangwa witwa Martin.

Sinasoza ntavuze ko ku munsi ukurikira kubona Pierre kuri iyo Barrière, ni ukuvuga taliki ya 14/4/1994, aribwo izo Nterahamwe zagabye igitero kuri Paruwasi ya SHANGI, zirimbura Abatutsi batabarika. Aho Padiri Pierre Habarurema ntiyaba afite amakuru arambuye kuri icyo gitero, abagiteguye, n’abakigabye ?  Turasaba ikinyamakuru UMUHANUZI ko cyazamuha ijambo akatubwira icyo yakoranaga n’Interahamwe kuri bariyeri yicirwagaho Abatutsi  munsi ya Paruwasi ya SHANGI yari iraye iri buterwe. Murakoze.

Gashabizi Jonathan

 

BIRACYAZA…..

Iyumvire ubuhamya budasanzwe bwa Padiri Pierre HABARUREMA:

Mu kubeshya ko Padiri MBUGUJE yiciwe mu Gatandara Padiri Pierre arahishira nde ?

KUKI PADIRI PIERRE ABESHYA KO PADIRI  ALPHONSE MBUGUJE YICIWE MU GATANDARA ? AGAMIJE GUKINGIRA NDE IKIBABA ?

KUKI PADIRI PIERRE ABESHYA KO PADIRI  ALPHONSE MBUGUJE YICIWE MU GATANDARA ? AGAMIJE GUKINGIRA NDE IKIBABA ?

UBUHAMYA BWA PADIRI Pierre HABARUREMA :  IGICE CYA 2

 

Kuki Padiri Pierre abeshya ko Padiri  Alphonse MBUGUJE yiciwe mu Gatandara ? Agamije gukingira nde ikibaba ?

 


Turi mu yihe si: Abicanyi kabombo nka Vedaste Habimana nibo koko Abanyarwanda bategerejeho ubutabera ?

Nzinduwe no kunganira inkuru Padiri Thomas Nahimana aherutse gutangaza ku rubuga www.leprophete.fr yerekanye ko mu buhamya bwa Padiri Pierre Habarurema harimo byinshi bidahuye n’ukuri. Twibajije niba Padiri Pierre Habarurema yarabeshye nkana cyangwa se niba afite inyungu ashaka kurengera . Twahisemo natwe gutanga ubuhamya tuzi neza bwerekana ko hirya y’ibyo Padiri Pierre Habarurema yatangaje hari ishyamba dukwiye kujagajaga tukamenya ibyaryo ! Uyu munsi turabaganiriza ku byerekeye urupfu rwa Padiri Alphonse MBUGUJE.

Mu buhamya bwe Padiri Pierre Habarurema abeshya ko Padiri Alphonse Mbuguje yiciwe kuri Barrière yo mu Gatandara, imbere y’urugo rwa Faustin, umutima we n’umubiri we bikaba byarariwe, ibisigazwa bigatabwa muri « fosse commune » y’ahongaho.

Mu nkuru iheruka byagaragaye ko ibyo Padiri Pierre HABARUREMA avuga atari ukuri.

Mu by’ukuri, taliki ya 6/4/1994, Padiri Alphonse Mbuguje w’Umunyagitarama yari muri Cyangugu yaraje gusura incuti ze.  Ubwicanyi butangiye yihishe mu nzu yo kwa Musenyeri wa Cyangugu (Evêché)  kugeza ku munsi Padiri witwa Innocent GASHUGI alias RUMANYURA yapfuyeho azize kubura imiti ya Diyabete. Mu gihe cyo ku mushyingura, Padiri Alphonse Mbuguje yasabwe kudasohoka akaguma mu bwihisho muri Evéché i Cyangugu. Yanze kumvira, arasohoka ajyana n’abandi bapadiri gushyingura. Aho niho Maneko zamuboneye. Bwagiye gucya gendarmerie izana Mandat d’arrêt officieliturutse i Gitarama, ngo uwo mupadiri yarashakishwaga ashinjwa gukorera FPR-INKOTANYI . Ubwo rero bahise bamujyana kuri Gendarmerie ya Cyangugu ngo agiye kubazwa, basezeranya Musenyeri Thadeyo ko bamumugarurira amaze kubazwa. Musenyeri Tadeyo yakomeje gukurikirana iby’uwo mupadiri. Yagiye kumusura kabiri kose, bakamumuha bakavugana. Agiyeyo ubwagatatu aramubura.

Amakuru dufite ni uko Padiri Alphonse Mbuguje yiciwe kuri « Barrière » kabuhariwe yari i Kamembe ahitwa ku CYAPA. Uko yavuye kuri Gendarmerie akagezwa ku CYAPA byasobanurwa n’uwari umuyobozi w’iyo barriere kuko azwi neza. Umurambo we watabitswe hafi aho. Kuko yakomokaga muri Diyosezi ya Kabgayi yaje gutabururwa, ajya gushyingurwa mu cyubahiro iwabo.

Ninde watanga amakuru y’impamo y’Urupfu rwa Padiri Alphonse MBUGUJE ?

Umwicanyi wiyitaga TURUNE, yarafashwe arafungwa. Yemeye icyaha atanga n’amakuru yose yerekeye urwo rupfu rwa Padiri Alphonse MBUGUJE.  Reka twibutse ko iyo barrière yo ku CYAPA ari nayo yiciweho n’undi mupadiri wakundwaga cyane muri Cyangugu yose witwaga Joseph BONEZA, abitwa MUSAMBI, Albert, MAFUTA…n’abandi Batutsi batagira ingano. TURUNE rero yavuze amataliki, yerekana uko byakozwe ndetse anarondora amazina y’ ababigizemo uruhare.

Barrière yo ku CYAPA yari ifite UMUYOBOZI wayo kabuhariwe  watangaga amategeko kandi agakurikizwa. Izina rye ni HABIMANA Vedastemwene Mategeko. Yafatanyaga bya hafi n’abandi bicanyi nka we bakurikira : BAVUGAMENSHI Manase mwene Rukubanya ; HABANAKWABO David alias Vicky mwene Nsekambabaye ; HABIRORA Nehemiya mwene Bitwayiki ;  NSENGIYUMVA Patrick mwene Mudeyi, HAVUGIMANA Alphonse mwene Alimas ; KAYUMBA Jean Berchmans mwene KAYUMBA, NDORIMANA Martin mwene HABIYAMBERE na   TURUNE amazina ye y’ukuri akaba ari Vincent MVUYEKURE mwene KABAYA Philipe.

Vedaste HABIMANA uyu yahoze ari Umushinjacyaha (Subtitut du Procuraire)  mu 1994, nyuma aza guhabwa kuba umucamanza i GITARAMA. Urukiko GAGAGA rwaramufashe ruramufunga mu gihe yakoraga akazi k’ Umucamanza . Amaze kubona ko TURUNE atangiye kumushinja no gushyira ahagaragara amabanga y’amabi bakoze yose, yaramugambaniye bamwicira muri Gereza kimwe n’abandi bose bamushinjaga ! Amakuru azwi ni uko yatanze ruswa abacamanza bagenzi be b’i Kigali bakamugira umwere !

Igihe cyo guharanira ko ukuri gutsinsura ikinyoma, ngiki cyageze ! Ntabwo tuzakomeza guceceka, ngo twemere ko ikinyoma n’akarengane bikomeza guhabwa intebe mu Rwanda.

 

Uyu Vedaste HABIMANA ubu akora iki ?

Ubu yibereye i Kigali, adamaraye mu munyenga wo kuba UMUHESHA w ‘INKIKO….niwe muSTAR tujya tubona agurisha imitungo y’abandi « nta sentiments », nk’iyo kwa RWIGARA ASINAPOL, Tribert Rujugiro …..

Uyu Vedaste HABIMANA apfana iki na Padiri Pierre HABARUREMA ?

 

Igitangaza kiragwira !  Nimwipfuke mu maso mudatungurwa : Padiri Pierre Habarurema na Vedaste HABIMANA ni ABABYARA…..ngaho nimusubire i Cyangugu, iyo bakomoka, mubaze neza icyo bapfana…. !

Uwashaka kumva neza icyo Padiri Pierre Habarurema ashya  yarura,  yahera n’aho…

Ahisemo kwambika ibara Abanyacyangugu bose abita « Abaryi b’imitima y’Abatutsi »…agamije gusa kurengera mubyara we ngo ahanagurweho urupfu rwa Padiri Alphonse Mbuguje… !

 

UMWANZURO

Umunyarwanda yarivugiye ngo : « Biza tubireba tugaceceka, byamara kuba urukonda tukabogoza » !

Imyaka 25 irashize Abanyarwanda bagerageza guhangana n’ibibazo uruhuri byaturutse ku Itsembabwoko ryaherekeje intambara yatangiye taliki ya 1/10/1990.

Muri iyi myaka 25 ishije byagaragaye cyane ko kwimika IKINYOMA, byahaye rugari AKARENGANE kakururiye ishyano abenegihugu batagira ingano.

Ndahamagarira abanyarwanda kubura umutwe maze imyaka 25 itaha tukazayimara turwanya twivuye inyuma ikinyoma n’akarengane, duharanira kwimika UKURI n’Ubutabera.

 

Kalisa Martin,

Umukunzi w’Ikinyamakuru UMUHANUZI .

 

BIRACYAZA…

 

Ngaho iyumvire nawe ubuhamya budasanzwe bwa Padiri Pierre Habarurema:

 

 

Post navigation

One thought on “Kuki Padiri Pierre abeshya ko Padiri  Alphonse MBUGUJE yiciwe mu Gatandara ? Agamije gukingira nde ikibaba ?”

Laisser un commentaire

Votre adresse de messagerie ne sera pas publiée.

Commentaire

Nom

Site web

 Prévenez-moi de tous les nouveaux articles par e-mail.

Ce site utilise Akismet pour réduire les indésirables. En savoir plus sur comment les données de vos commentaires sont utilisées.

© 2019 Le Prophète – Umuhanuzi – Tous droits réservés.